Jag kommer till den här spelningen med sparsamma förhoppningar då jag aldrig riktigt tagit till mig Anna Ternheims låtar i full utsträckning.Jag vandrar hemåt i Parisnatten med ett stort leende på läpparna då Anna gjorde precis allt rätt i dryga 80 minuter.
Annas sköra men ändå så självklara röst ackompanjeras perfekt av svängiga gittarslingor, fantastiska pianoäventyr, dov trumpet och en fantastisk Kontrabas.
En ganska tråkig publik mjukas upp av Annas härliga svenska skolfranska och hon får stående ovationer långt efter sista låten, en mysig helakustisk version av Summer Rain.
Bäst: "Jag pratar om Mad Men" (Annas förklaring till gitarristen om vad hon (försöker) säga till publiken på franska), Summer Rain, och Tribute to Linn
Betyg: 9/10 - Det är lugnt, skört och försiktigt men fruktansvärt vackert.
Skrek du inget skönt på Svenska? Typ: Visa pattarn! eller Köttbullar med mos!
SvaraRadera