Experimentell Post-rock från Brittiska öarna måste i mina ögon alltid ges en chans. Trots att jag aldrig tidigare hört talas om The Longcut från Manchester gör de mig inte alls besvikna, snarare glatt överraskad. Utöver ett antal EP's och singlar släppte de 2006 sitt första album A Call and Response som fick relativt bra kritik men aldrig riktigt nådde ut till massorna.
Med ett nytt bolag i ryggen (Melodic Records) släppte man i år Open Hearts som fått riktigt goda vitsord i England och Manchester, tyvärr har albumet inte riktigt haft någon genomslagskraft utomlands, vilket är lite tråkigt.
Open Hearts är ett spännande och omväxlande album; Something Inside låter som en mix mellan Bloc Party och The Cure medan bland annat Tell You So påminner om Engelsk-svenska Razorlight med inslag av Explosions in the Sky. Ett av mina favoritspår Boom känns som Moby och Mogwai i en riktigt lyckad kombination, tack för det!
Det är just omväxlingen och förnyelsen som gör det till ett bra album som aldrig riktigt fastnar i något fack, vare sig post-rock eller indie-pop. Varje låt för sig kanske inte håller absoluta toppklass men som ett album känns det både genomtänkt och spännande.
- Out At The Roots
- Something Inside
- Tell You So
- Evil Dance
- You Can Always Have More
- Open Hearts
- At Any Time
- Mary Bloody Sunshine
- Repeated
- Boom
- The Last Ones Here
Betyg: 81
- Snarare högre än lägre!
Genre: Post-Rock, Indie-pop, Experimental rock
Påminner om: Bloc Party, Explosions in the Sky och Razorlight
Releasedatum: 6 / 6 - 2009
Bolag: Melodic
Bäst: Mary Bloody Sunshine, Boom
Lyssna: Myspace
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar